removeclothes

It's the risk I'm taking

Kategori: Jasmin

 
Innan jag åkte hem till Gävle över sommaren hade jag väldigt långt mörkt friskt hår. Förutom att det var färgat så var det helt friskt. Och såg så ut. Men eftersom jag är en exprimentell person när det gäller mitt utseende fick jag för mig att go crazy och förändra som jag känt för så länge (hamnade i den där "långt vacker hår" tryggheten), som då slutade dåligt tyvärr. Men det var ändå tur eftersom det gav mig tankar om att klippa av mig mitt långa hår, vilket sedan tillslut hände. Sist jag var så här korthårig var i början av sjuan efter det växt ut från min rakade mohikanfrisyr jag hade fått för mig att skaffa i sexan. Jag trivs i kort hår vill jag först bara påpeka! Men smygande känslor av att man var mer tilltalande med långt tränger ibland på. Jag var säkert snyggare förut med långt hår enligt många. Men de där många är ju bara många av alla. Det är inte alla. Många tycker också korthåriga tjejer är fina, eller bryr sig inte, kort eller långt? Jag gillar dig! Det negativa med att inte ha långt hår är att färre tycker man ser snyggare ut. Men det positiva i de är att man sållar ut alla man ändå då inte hade gillat den ytliga sidan av. Man gör sig själv en tjänst. Och du blir mer utmnad i att spela på annat än din "perfekta" utsida för att förföra någon. Sen är det inget måste att göra sånt här, jag menar hallå jag vill gärna ha långt hår igen också. Inte för att få mer uppmärksamhet utan för ja trivs i de. Men för mig var detta väldigt givande, skönt och kul eftersom jag ändå, om jag får va självgod, inte brukar ha svårt att bli intressant för killar. Även om jag inte är någon modell, så ser jag bra ut och drar åt mig blickar. Nu gör jag däremot inte alls det lika mycket. Men det är ändå sån uppmärksamhet jag inte känner behov av längre som saknas mer nu. Jag vill gärna att du blir intresserad av mig efter vad du hör, känner och ser. Inte bara ser. Men sen jag klippte av mig håret, har jag hur töntigt det än låter, lärt mig mycket. Efter en sån där liten grej tänker du? Ja säger jag! Faktiskt! Jag har av den anledningen också känt att jag connectat och dragit till mig fler personer i min egen smak efter detta lyckade klipp. Jag tror jag kommer låta mitt hår växa nu och se vad som händer med både färg och längd. Men klippa mig kort är något jag vill göra igen, och kortare. Rakapparaten ska nog också få vara med nån gång. En skönhet klär i allt. 
 

Vargarna väntar överallt

Kategori: Jasmin

 
I ärlighetens namn är jag alltid ärlig. Nej, det är väl klart att en vit lögn slinker ur när det behövs men annars, ja. Viljan att göra andra människor glada och bekväma är något jag genuint tycker om. Att ge en ärlig komplemang verbalt som först slår mina tankar är ändå lite av min natur att utföra. Varför ska det stanna där inne, när personen framför borde få veta vilka fina fläter just han har idag. Men att göra människor obekväma kan vara minst lika viktigt, och jag tror jag är bra på de båda. Att göra det obekvämt för människor kan vara deras medicin från mig. Och jag känner ofta på mig att de var något bra, även om reaktionen var knepig. En ärlig kommentar eller handling från mig kan vara att bjuda på mig själv, lätta upp stämingen, "rädda någon annan", en åsikt, en stark känsla som vill ut.. osv ni fattar. Problemet är att jag har svårt att hålla för mycket kvar inom mig. Att säga något för att en eller flera personer ska bli obekväma behöver inte alls vara en negativt laddad kommentar, snarare tvärt om! Jag är väldigt lite negativ av mig för det första! Obekväm stämning kanske är fel ord förresten, men att vara ärlig på så vis att det som förväntades av dig inte hände. Typ någon bjuder dig på mat ,och du kan erkänna på ett snällt sätt direkt att du inte alls tyckte om det och att du inte alls menar något illa med det! För varför ska man inte kunna säga det? Eller säga att någon är skitsnygg idag, även om du knappt känner människan.
 
Jag uppskattar även att få bli införd i en bekväm filt av dig. Men var ärlig, om du inte känner mig och vet precis vilket tillfälle den där vita lögnen passar mig bäst. Gör mig obekväm, utmana mig men acceptera också mitt ärliga "nej" eller "sluta". Men gör mig för hela friden obekväm ibland! Slå mig med häpnad. Säg något ärlig härligt. Gör mig generad, fråga mig det mest bisarra. Vi kan skratta åt det. Vi kan dela det mest seriösa tankarna. Vad man borde och inte borde säga är irrelevant, så länge man inte sårar någon medvetet. Jag är en väldigt ärlig och spontant kommenterande människa utan för mycket kunskaper inom ramen av det "sociala spelet". Jag går mer på känsla än efter regler helt ekelt. Ändå trots det, har jag många gånger fått höra att jag är en väldigt omtänksam och enormt trevlig person. Ni ser, låt oss ärliga bli fler!
 
Nu ska jag vara ärlig.
 
Jag är fruktansvärt stolt över mig. Jag är så glad att jag är jag. Jag är så jävla glad att jag har människor jag verkligen tycker om runt omkring mig och att det tycker om mig. Jag har träffat så mycket intressanta människor på senaste tiden, det finns två väldigt speciella. Men de två är på olika sätt, fast ändå lika. Har ni känt den känslan, när man träffar en person och trots att ditt pussel är så avancerat faller alla bitar så lätt på plats. Så naturligt. Plötsligt och snabbt vill du göra massor med just den personen. Uppleva busigheter tillsammans. Dela känslor och sinnen medans ni ler mot varann och bara vet. Att bara veta. Bara förstå. När man tyst kan umgås är ord överflödiga. Man umgås och kommunicerar ju lika bra ändå. Gör inte som Pocahontas gjorde, låt inte skeppet med den speciella fara iväg mot horisonten och kanske försvinna. Följ efter, våga chansa även om det är en helt ny värld. Den nya världen kanske är just din. Jag tror inte på att ge upp saker bara för att det inte funkat innan. Jag har aldrig haft speciellt mycket tur i varken vänskap eller kärlekrelationer. Men jag vet att jag är värd båda, jag vill ha båda. Jag har det ena. Jag jagar inte, jag bara är. Vilken tur att det finns fler som bara är. Så kan vi "vara" tillsammans. 
 

A little part

Kategori: Jasmin

I swag it out, forgive me

Kategori: Jasmin

 I alla dessa år, alltså hela mitt liv, har jag ständigt känt mig en bit bortom de andras perspektiv och dimension. Mer annorlunda än bara "annorlunda". Kampen om att alltid försöka klicka med alla, skratta åt allt och bli taggad på sånt som borde vara superkul. Tvingat mig själv umgås, fara och flänga. Blivit helt utmattad, glömsk och ledsen. Överanalyserat sönder varje handling eller mening. Älskat att vara ensam, hatat att vara själv. Vart super social men ack så blyg. Blivit extremt berörd av musik, dans, teater och film. Hört att jag är dramaqueen, töntig, tråkig, mystisk, drömsk.. Känt ett ständigt behov av utmaningar, kreativitet, ensamhet, aktivitet, mat, att få klicka djupt med människor och av  både psykisk och fysisk beröring. Mycket är positivt men inte alltid varit. De blir ju vad man gör det till. Det har faktiskt varit jobbigt. Riktigt jävla jobbigt, och då handlar de mest om de utanförskap jag både hamnat och satt mig själv i, speciellt förr när jag var yngre. Men med åren har jag på engen hand utan denna vetskap, lärt mig att inte skydda mig, utan visa upp mig. Detta är jag. Jag är känslig och speciell. Jag behöver mina grejer, göra mina saker. Men det är inte fören nu när jag kom i kontakt med detta som de slog mig att det faktiskt finns ett namn på denna "särbegåvning".. ja kalla va de nu ni vill! Det kändes läskigt, för jag vet att jag "har" de,  för de slog helt omkull  mig när jag läste om de. Men vilken lättnad, och så fin jag faktiskt är. Läs själva, länken nedanför bilden på mig.
 
Jag hoppas ni blir inspirerade av min blogg, för jag tycker väldigt mycket om att uttrycka mig i skrift precis som i tal och handling. Jag bjuder gärna på mig själv på olika sätt, detta är ett av mina sätt!
 

Mate

Kategori: Jasmin

 
Ja jag sitter här och dricker mate, filosoferar lite. Vill ni veta lite? Detta är vad som flyger omkring i min hjärna:
 
1. Hur lite utsidan ideal-mässigt har att göra  med vad som attraherar mig eller inte. I alla fall i längden. Visst kan en "snygg" människa göra mig lite flämtande nervös sådär men de går över snabbt om de inte är nå mer. Jag förstår inte hur vissa kan bli kåta, nöjda, lyckliga, kära.. osv, i en vacker yta som passar in i bilden de har i hjärnan. Jag har ingen bild alls i hjärnan. Bara känslor i mitt bröst, som bör sprida sig över hela mig om de ska funka. Könet på den som får mig att känna så spelar ingen roll, inte heller stil, yrke eller intressen. Dock intresserar nästan endast passionerade och drivna personer mig. Alltså inga nöjda soffpotatisar som bor ett kvarter från mamma. Ja, du får vara kille och ha klänning för att du trivs i de, ja, du får vara tjej och spela trummor i ett heavy metal band. Var helst olik mig, men ändå absolut inte. Ni fattar, ni smarta fattar. På senaste tiden har jag connectat väldigt mycket med personer, och absolut inte connectat med personer, nya som gamla. Vänner som mer än vänner. Jag tror de är ett bra tecken. 
 
2. TURKIIIIEEET. Ja Istanbul verkar smyga sig närmare och igår var jag på möte med studievägledaren som nu skickat in mina uppgifter till universitetet där. Så nu väntar jag bara på svar från dom, de kommer maila mig personligen och jag kommer inte kunna känna mig helt säker på att få åka fören om typ.. tre veckor. Men de verkar ändå som de är ganska jävla säkert asså shiiit! Så himla läskigt och kul! Riktig utmaning på G! Sånt jag livnär mig på mest!
 
3. Hur viktigt det är att inte göra allt. Att man måste hinna landa och meditera lite själv. Jag behöver den balansen och har rätt svårt för att varva mellan extremt socialt och extremt lugn. Behöver verkligen min träning för detta, vilket jag börjar komma ifatt med igen. Men dans, yoga och helst något annat nytt vore perfekt för mig. Att röra sig oberoende till musik, och helst då inge "veva armen musik" på Lokal eller liknande. Allra helst vill jag ha mina gamla "röst och rörelse" lektioner tillbaka nu från gymnasiet, eller "rythmik med dans". De var helt helande verkligen. 
 
 
 

Remember me

Kategori: Jasmin

 
True so ture to my motto(s) och tankar, allihop. Lyssna på din magkänsla.
Det är den som din sanna innerliga röst.
Lär dig att stanna upp och hitta den känslan genom livet. Annars rusar allt bara förbi. 
 

Vi smiter och drar. Vi fastnar och bedrar.

Kategori: Jasmin

Jag vet inte, men jag är en av dom som alltid säger att de bara vet att de har något speciellt till denna värld. Något de vetat sen de var små. Eller känner kanske alla så? Jag har periodvis bara velat bli klar och inte känt mig hundra procent med i matchen. Som kapitel som bara måste läsas för att nästa ska funka och bli spännande. Inget är dock färdigskrivet, men allt är meningen. Någonting måste vi tro på. Jag tror på magkänslan. De är så nära din själ du kan komma, och sluta inte kommunicera med den. Stanna upp och känn. Underhåll inte hjärnan jämt. Njut av mellanrum och pauser i livet. Tiden mellan saker. När du väntar, när du cyklar, åker buss eller bara sitter. Släpp alla måsten, lär dig hantera måsten som pulsen i intervallträning. Släpp alla måsten och känn efter vad det är som du vill. Fundera på vad du vill och lek med tanken. DU kan leva ditt liv precis hur du vill, du behöver inte följa samhället slaviskt. För vi är väldigt många av oss slavar till samhället. Det är oundvikligt till en viss del, lättast är om du inte förstorar upp kraven och slutar sätta dig i situationer som låser fast dig ännu mer. Jag lever bara, jag vill bara leva. Försöker hålla mig utanför samhället så mycket som möjligt. Vill inte vara bofast. Känner ingen passion för materiella saker som inte är av personligt värde. Vill känna på riktigt. Conecta med känslor och människor. Äta av naturen, bidra till naturen. Dansa och älska. Suga in världens mysterier och beundra dom. Se världens enorma skönhet, precis som sörja världens oförlåtliga mörker.
 
Nu har jag två år kvar innan jag kan kalla mig själv arkeolog. Jag fick vg på min tenta som gav mig världen boost, eftersom jag tidigare hade svårt att skriva akademiskt. Jag tror så jävla mycket på mig själv! Om ett halvår bor jag förhoppningsvis i Istanbul och fortsätter min spännande vandring. Jag har inget mål. Jag vill bara leva här och nu, även om vissa kapitel bara måste läsas utan att något berör.
 

My kind of spirit

Kategori: Jasmin

 
 
 
Lite bilder från Idas gård. Jag verkligen fast för den livstilen och att självförsörja sig till viss del när jag blir äldre är något jag verkligen vill. Blev otroligt fridfull och lycklig där bland kossorna och de andra djuren. Kände verkligen att en pusselbit hittades till min själ. Ida är min coolaste kompis! 
 
 
 

Den gyllene medelvägen

Kategori: Jasmin

- Att behöva något från andra och att ge till andra
- Att förändra sig själv och att acceptera sig själv
- Att lösa problem och att acceptera problem
- Att fokusera på sig själv och att fokusera på andra
- Att vara oberoende och att vara beroende
- Att lita på andra och att vara misstänksam mot andra
- Att kontrollera känslor och att stå ut med känslor
- Att vara avslöjande och att värna om sin identitet
- Att klara sig själv och att söka hjälp
 

I said forgive us for what we have done

Kategori: Jasmin

 
Sitter i mitt rum av kaos. Jag kanske flyttar imorgon. Kanske på måndag. Kommer närmare allt. Alla. Livet som student. In i en studentkorridor. I sex månader har jag bott hos två underbara människor. 
Jag längtar till sommar så det värker lite. Sommaren är min tid. Då mår jag som bäst. Igår var jag på riktig yoga lektion för första gången. Det var något som öppnades. Mitt hår är mörkt. Ska det fortsätta vara de? Jag kommer om inte allt för lång tid fylla 22 år. Om ett år kanske jag inte bor i Sverige. Jag har bott i Umeå i ett halvår nu. Jag saknar min familj varje dag. Om lite mer än en månad kommer min fina Ophelia hit och hälsar på mig! Snart ska jag fortsätta på min tatuering. Min räv och min skunk. Jag har inga planer. Bara viljor och drömmar. Känner mig som vanligt väldigt positiv. Trots jobbigheter. Jag är arg på personer. Inte på livet. Jag har förlåtit några. Många bara accepterat och lämnat. Jag har mycket kärlek till rätt och nya personer. Jag har mycket kärlek till mig själv. Jag är förevigt nyfiken. På mig. På dig. På livet. Jag är förevigt glad att vara jag.
 
 

Street musicians out there

Kategori: Jasmin

 
Jag kommer aldrig någonsin glömma när jag gick i Retiro parken i Madrid och en gatumusikant satt och spelade på detta fantastiska instrument. Jag hade aldrig hört något liknande förut. Men det kan vara en av de starkaste musikaliska ögonblick jag haft. Det slog omkull mig helt. Det var som att jag aldrig mer behövde göra något annat än att bara stå där och lyssna. Jag gick till parken fler gånger och lyssnade för mig själv i evigheter. I den miljön vart upplevelsen självklart ännu mer gripande. Musik alltså! Vad tycker ni om denna musik? Det är så vackert,sensuellt, mystiskt och med en sorglig touch tycker jag. Det är musik som öpnnar upp en. Jag kände mig som så himla...passionerad, känslosam och öppen när jag gick därifrån. Mannen satt där barfota, med långa dreads knutna i nacken och spelande på detta instrument som om han passionerat men varsamt älskade med det. . 

I am very careful what I do with my body

Kategori: Jasmin

 
Det här är bland det bästa jag sett. Alla måste se denna. Allt hon säger förutom det som handlar om att vara kändis kan jag relatera till, och är precis sånt jag känner och tycker. Sånt jag ofta disskuterar djupt med min mamma. Undrar och frågar om. Såhär är det, varför är vi så rädda för varann? Varför är vi så rädda för att vara ensamma? Varför tycker vi det är konstigt när någon inte väljer att gå den enklaste och tryggaste vägen? I vilket fall känner jag precis så som hon beskriver, det skulle kunna ha kommit från min mun till er svenssons där ute. Inget illa menat, men tycker ni inte att ni behöver leva lite mer och sluta låtsas så mycket? Glöm bort hur livet ska se ut. Det handlar om hur livet ska kännas.
 

I am music, if you did not know that before

Kategori: Jasmin

 
 Musik jag lyssnar på now days and forever!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

BOYS Bathroom AND A HAPPY NEW YEAR

Kategori: Jasmin

 
 
En instagram bild från juldagen hemma hos Olle. Ett halvkasst intryck av mina nya tattoo får ni se här också, den är givetvis helt otroligt grym i verkligheten. Den är dock inte alls klar, det är bara konturerna som gjorts.
Det är en räv och en skunk som är kära, formade som ett hjärta med tisstlar lite runt omkring sig. 
Jag tänke först ha två rävar och inga tisstlar. Men detta som blev är orginalet och in i det sista kom jag på hur jävla mycket vackrare känsla jag fick av att det är två olika djur som blivit kära. Tisstlarna är det taggiga och jobbiga i livet. Men äkta kärleken överlever ändå. En räv behöver inte bli kär i en räv. En räv kan bli kär i en skunk. En skunk, trots deras ryckte. Man kan vara så olika men ack så lika varann. Kärlek är starkare än både fördommar, ideal och tisstlar. 
Bättre bild kommer, I promise.
 
Här är jag från i somras! Jag va så himla brun! Helt underbart men ack så skadligt egentligen. Min hud tål hur mycket sol som helst verkar det som. Tänk nästa sommar! Nej jag kan inte tänka eller föreställa mig alls. Jag har ingen aning vad jag gör eller vart jag är i sommar. Gävle? Umeå? Nån annanstans? Säsongsjobb? Grävningar? Det känns så bra att inte veta eller inte bry sig så himla mycket. Jag är som alltid öppet för allt.
Nu var det förresten typ precis ett år sedan jag blev mörkhårig, det var faktiskt ett stort steg för mig och med det kom en stor förändring i mig. Ett nytt kapitelm började och en ny look behövdes. Så det genomfördes och fastnade. På onsdag är det nyårsafton och jag har aldrig känt mig så obrydd. Jag känner att mitt 2014 varit så fullsmockat, intressant, svårt, roligt, viktigt, kärleksfullt, socialt, spännande och lärorikt så inget känns ångestfyllt med ett nytt år. Detta år var mitt år på riktigt. Jag kommer alltid minnas detta år lite extra, extra  speciellt. Det tror jag. Det var bara ett sånt år. Ja, det får redan bli ett nytt år. Ja absolut! Detta år har jag lärt mig att min magkänsla är min bästa kompass här i livet. Med hjälp av den har jag åstakommit mycket rätta men svåra beslut. Med den har mitt liv blivit mitt och helt underbart spännande på rätt väg. Tack Jasmin, du har gett dig själv en mycket bättre nutid och spännande framtid. Du har träffat många nya vackra bekantskaper, inklusive dig själv. Det är helt underbart! Livet är de, om man verkligen vill de.
 
 
 

It's alright, I don't listen this time

Kategori: Jasmin

En man lärde mig en gång att vara tacksam. 
Han plockade isär min rustning bit för bit, jag stod där helt naken framför världen.
Jag blottade min sårbarhet och ni attakerade mig som vargar. 
Men jag är en räv och vill inte gnaga sönder andra.
Jag vill äta och svälta.
Ni bjöd mig in i flocken, och jag var tacksam.
Därefter kom regler och begränsningar.
Ni bet mig, slet i mig.
Jag är en räv, och tillslut bet jag tillbaka och sprang därifrån.
Och ni kommer aldrig att förlåta mig.
 
 
 
 
Hade en jättemysig kväll med Ida igår, vi åt sushi, prommenerade och pratade massor.
Idag blir det föreläsning och träning med klassisar. Blir faktiskt attakerad nu på morgonen, men står lika stark och självsäker ändå. Tänk vad förviridet människor kan få till saker, jag kan inte låta bli att bli chockad, men that's life, chocken kommer aldrig försvinna kanske. Men det är okej, så länge jag inte lägger mer än någon minut på att bli chockad. Mitt liv blir inte påverkat, och jag känner inget hat, det är mer sorgligt.
MEN, nog om sånt! Jag är så pepp på framtiden! Here we go, here I come! 
 
 
 
 

No sleeping wintertime

Kategori: Jasmin

Jag ser ju er mina läsare, jag ser ju att ni finns där varje dag. Men det skulle vara roligt om någon oblyg ville kommentera någon gång. Jag skriver ju ändå rätt ofta om ganska seriösa och intressanta saker tycker jag personligen. Jag tycker sådan är mer intressant att disskutera på bloggar än varför man just valde den lite mer udda färgen på tunikan som mer än hälften av sveriges kvinnor har. Eller vilka 10 bikinis man köpt till sin Dubai resa på sju dagar. Nä jag gillar en släng av de ytliga, men mest äkta råa grejer. Därför delar jag inte bara med mig av mina happy-days och coolaste händelser. Dels för att jag suger på att ta kort när jag har roligt faktiskt haha, när jag är uttråkad eller råkar ha mobilen väldigt till hands så blir det lite, men annars nä. Nästan aldrig vid sociala tillfällen, dumt nog! 
 
I alla fall. Här sitter jag med mitt nästan obligatoriska granatäpple och varvar indianmusik med Mozart på alldeles för låg volym egentligen, men är man inneboende så är man.
Det är en grej som har ekat i mitt huvud sen jag var liten. Att jag kan och har något vackert som jag kommer dela med mig till offentligehten. Jag tror det fortfarande. Nu står det skrivet. Jag är öppen för förändringar, jag vet inte vad jag vill göra i mitt liv, men jag vet vad jag gillar. Och jag vet att kärlek är det viktigaste av allt. Jag tror att mycket är menat. Även alla fel i vardagen. Mycket fel har lett mig till rätt, så då får jag en "AAAHA" upplevelse. Men jag tror också man kan gå emot det som är menat, då känns det i magen. Man svek magkänslan helt enkelt. Ofta handlar det om personer man gått miste om att fördjupa sin relaton med, ta kontakt med eller att avsluta relationer. Ibland tar det lång tid innan man tror på magkänslan, för den stämmer inte överens med samhällets bild, eller andra människors bild. Man lyssnar ibland för mycket och känner inte. Jag tror att det är dumt att säga att man måste lyssna på vad andra tycker också. I ett fall är de intet de. Det är när man har förlorat sin egna känsla och man tappat bort sig själv. Jag har varit med om det. Och jag är otroligt tacksam för den hjälpen jag fick då. Dom bekräftade min magkänsla som jag blandade ihop med annat, och då lös allt upp som en klar sol för mig. Jag har svårt för att förstå min magkänsla, men jag har senaste året blivit otroligt mycket mer vän med mig själv och då kommer förståelsen och det inre ropet sakta men säkert av sig själv. 

Never stop investing

Kategori: Jasmin

 
Våra hjärnor innehåller miljontals minnen från vårat förflutna. Minnen som är lyckliga men också tragiska.
Jag har hört många personer säga "usch det där vill jag inte tänka på, det där vill jag bara glömma, radera ur mitt minne". Mitt råd till dessa personer är att istället gå igenom alla jobbiga minnen ordentligt. Dyk in i de mest känslosamma och äckliga minnen du har. Och acceptera dom. Sluta hata, sluta ångra. Jag har verkligen blivit utsatt av peronlighets-skurkar hela mitt liv, som förvrängt min personlighet och självkänsla. Personer har verkligen sabbat mig. Och jag har på så vis förvrängt mig själv. Men jag har med hjälp av att acceptera det kunnat gått vidare starkare än innan. Jag har turen att ha en engagerad mamma som hjälpt mig på vägen.
Men samtidigt är fighten mest innom mig själv och det är upp till mig att ge upp, eller inte. 
Jag kan bara säga att använd era minnen. Det är ju erat största material till att bli starkare och finare som människor. Och sluta aldrig investera i kärlek och drömmar. Det tänker inte jag göra trots motgångar i båda. Jag har ju bara det här livet, så gör ingen stor grej av för mycket saker. Investera mera!
Jag mår skitbra idag. Det finns saker jag önskar var annorlunda, men ingenting med mig själv egentligen. Jag vill bli mer vältränad det är väl det, och utvecklas som människa på olika plan bara. Men i övrigt är jag förjävla glad över allt jag tagit mig igenom och hur det resulterar sig i min peronlighet och erfarenhet. Jag anser mig vara en smart men också naiv person. Jag vill väldigt mycket, och försöker oftast in i det sista. Vilket inte alltid är positivt för mig själv. Men jag kan se på mig själv, jag känner mig själv väldigt bra måste jag säga. Jag gör sällan saker jag inte vill, och ofta saker som utmanar och skrämmer mig. That's the key. Kankse, jag vet inte. Alla har vi olika nycklar till saker. Men jag tror det jag nyss skrivit, är en ganska allmän nyckel du borde pröva!
Puss och kram!
Jag i Spanien. Tar astöntiga selfies, va mer töntig! Det är bra för själen!
 

Inner voice

Kategori: Jasmin

 
Nu har jag snart bott här i två månader. Jag bodde i Spanien i tre. Men Spanien kändes som en evighet, här har allt detta bara flugit förbi mig! Igår hade jag en annorlunda men grymt rolig kväll. Var på Megazone med rätt många från klassen och lekte lite! Tycker verkligen om min klass! 
 
Jasmins randoms: MAGICAL MOMENTS
 
När två barn skrattar hjärtligt tillsammans. När jag hör min lillebror på snart 6 år och min lillesyrra på snart 11 år skratta tillsammans åt något som bara dom förstod, det gör mig helt lycklig. 
 
När min mamma blir stolt över mig. När hon läser något jag skrivit, eller tittar på mig när jag spelar teater, och berömmer mig med tårar i ögonen. 
 
När jag och min lillesyrra på 19 år skrattar tillsammans. Vi har typ exakt samma humor, och när vi får våra gemensamma skrattanfall, så är det ett långt magical moment som jag verkligen kan leva på hur länge som helst!
 
När man minst anar det conectar med en främmling och börjar hänga just då på en gång.
 
När någon spontant slänger ur sig fantastiska komplemanger utan att vara blyg. Bara öppnar upp sig och säger all sanning de burit på till mig, som en monolog om deras känslor för mig. AMAGAD JA.
 
Julafton med min familj, eller liknande. Eller det behöver inte vara julafton. Men en sån där helig kärleksfull dag med bus, lek och mys. När vi verkligen umgås allihopa och glömmer vardagen lite.
 
När man är påväg ut på äventyr. Helst på arlanda väntandes på att få flyga mot något okänt och spännande! (jag gillar inte charter direkt).
 
När jag står på scenen och spelar teater. En av de bästa känslorna jag vet. Det når nästan till samma nivå av rus som man känner när man är kär. Eller svårt att säga. Men det strålar i hela kroppen. Alla tittar på dig när du visar upp din talang och din skapelse. Man känner sig så naken men samtidigt helt beskyddad bakom någon annan. Det är en helt amazing upplevelse och känsla i alla fall!
 
Sen, finns det otroligt mycket mer moments jag har i min skalle som inkluderar musik, dans, djur och natur. Mest handlar det dock om kärlek. Men ni vet ju själva kärlekens magical moments för er och jag tror inte jag behöver ge mig in i den breda kategorin. This whas it! Gracias.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

I needed to say some things

Kategori: Jasmin

Throwing myself out into the night.
The moon's light reveals almost nothing.
My legs carry me further than I thought.

Emerge through smoke and fog.
Waves of voices breaking through the music.
But I do not see them at all.
Like an oasis in the mist you show up.
We only see each other.
I think you saw me first.
I'm naked.

Everything moves slowly besides the storm inside my chest.
We look at each other for ages that night.
In an eternal second you touch my hand.
It hurts.
It's hard.

We long for each other every night.

But nobody knows.
The moon's light reveals almost nothing.

 
 
 

Coming for ya

Kategori: Jasmin

Hejdå alla haters och elaka människor jag varit i kontakt med. Ni har gjort mig illa. Du har gjort mig illa. Men jag vet att ni har mer ont än mig. För jag är en fin och ren själ. För jag är på väg. För jag har varken lurat eller bedragit någon sedan begynnelsen. Har bara varit jag och av er blivit straffad. Det lilla jag gav er ska ni vara tacksamma för, för ni var uppenbarligen inte värda någonsting alls. Du, det är mest dig jag vill anklaga. Du som lovade mig något heligt och fick mig att falla, men som aldrig kom tillbaka, utan blev en främmling och såg mig förfalla. Vem är du? Hejdå ni som var mina vänner. Hejdå du som är min bästa. Ni som aldrig kommer förstå. Ni som lever med bitterhet och avundsjuka. Fortsätt tyck synd om er själva, precis som jag en gång gjorde. Eller sluta med det för att äntligen börja leva på riktigt. I work and you party. Men mina resultat ger mig ett oändligt långt party. Vad ger erat liv er? Er förlåter jag för att jag vet att ni är drogade med bitter medicin. Självmedicinerade zombies. Men låt mig gå och nämn aldrig mer mitt namn. Låt mig bara ha försvunnit ur era klagosamma samtal. Hejdå alla människor jag tycker om och älskar. Ni som får mig att skratta och skrattar med mig. Ni som ger mig min frihet och min balans. Ni som ger mig ärligheten i varje situation. Er kommer jag aldrig att förlora. Ni vet vart jag finns. Jag vet vart ni finns. Ni är min armé, mina solstrålar i mörkret, mina ledhundar under blinda dagar. Som en eld brinner kärleken inom mig, med stort utrymme för mer. Så enkelt och fint är det.
 
Umeå, på fredag, I'm coming for ya!